• Sara 30.09.2009 No Comments

    Nu känns det bra igen… det var alltså bara en flyktig känsla.
    Men jag känner mig nästan lite sjuk, svag, krasslig, sovit mycket, somnade framför datorn 4 ggr i måndags och sov i 3 timmar mitt på dagen igår… sov hela natten och ville sova mer. Det känns som kroppens svar på de nya vanorna, att börja träna relativt mycket direkt efter en längre tid i princip helt utan träning. Jag minns vad mamma berättade om att överträna, inte så att jag tränat mycket jämfört med normala personer… men om man jämför med vad min kropp är van vid. Det känns som att kroppen vill ta det lite lugnt den här veckan och ladda om, känns konstigt, men när jag tänkte på onsdagens härliga trippel, (30 min core, sedan spump i 90 min) ville inte kroppen, inte heller en skön tur på rullskidor. Inte någon högljudd protest men lite sådär -nu tar du det lugnt med mig… så jag stack ut o sprang i det fina vädret med Hanna, det blev 4 varv i stadsparken 3,7 km. Har överhuvudtaget inte ont! Men jag ska inte utmana ödet det vet jag! 

    Nu har jag i vart fall vaknat så nu ska det bli plugg, -idag är det ben o muskler i hals o huvud som står på agendan!

  • Lopp, Mimmie 27.09.2009 2 Comments

    pict1940

     Hej å hå! 
    Då var det dags att ge sig iväg. Jag var taggad och redo mentalt, men väldigt osäker på min form…Hade ju som sagt inte haft den tid jag önskat till att träna. Men där stod jag och det var bara att gilla läget och försöka ge järnet.Hade en plan att försöka ligga på 80%MAP de första 5-6 km för att känna av formen. Det gick sådär,efter 2 km hade jag en puls på 85%MAP. Om det beror på att jag har något i kroppen det vet jag inte, jag tror att det lika gärna kan berott på att jag i nuläget är välidigt stressad för kroppen kändes pigg.Så runt 5 km hade jag gott mod, då sprang jag faktiskt och log för mig själv, njöt av väder, härlig banaoch påhejjande publik. Dock höll jag tillbaka lite, kroppen ville iväg men förståndet sa att jag skulle
    hålla igen någon km till för att sen öka och maxa sista 5 km. Planen sprack redan vid 7 km, då börja höften krångla. Ont ont ont…Jag fick surt känna hur det straffar en att ringa och avboka sjukgymnasttid för att man inte hade riktigt med tid i veckan. Men skam den som ger sig,

    pict1951varvade faktiskt lite gång på hård asfalt med löpning ca 1km sen provade jag igen med löpning. Det gick sisådär men efter någon km så släppte det hyffsat och jag fick okej tempo igen, men det var tungt och någonstans här trampa jag ävensnett, vilket iof inte kändes under loppet.Sen när det var ca 3km kvar så var det som jag fick en ny energikick för då börja det flyta igen och då var det bara att satsa med tanken att det bär eller brister! Det bar=)
    Tiden var inte så mycket att skryta med, men jag kom runt iaf vilket även var mitt officiella mål.
    Dock var det inofficiella målet under 1:40…
    Så då känns ju slutresultatet 1:41:31 sisådär!
    Så summa sumarum: Ett genomfört lopp, en stukad fot, lärt sig att man ska gå till sjukgymnastenoch massor med energi inför Klassikern!!

    pict1953 Men ja, trots att man inte är supernöjd så fick jag ju iaf en medalj och jag har genomfört Klassikerhalvan!
    Så jag får baskemej klappa mig själv på axeln och vara lite nöjd iaf!!:D

     

     

     

     

     

     

     

     //Mimmie

  • Sara 27.09.2009 2 Comments

     

    Idag inträdde hösten… ruggigt väder och lite trött, var inte sugen på att ta tag i mig själv. Idag satte jag mig bara på cykeln för att jag skulle och inte för att jag hade lust.

     Jag hoppas det bara var en dipp –väl på cykeln kändes det ju bra.
    Kanske är det bara så att om man har en tuff vecka, festar till det på fredagen,  blir lite bakis, åker till Köpenhamn, upplever väldigt mycket där och går direkt till en fest i Malmö bara för att komma hem till en tom lägenhet och vakna till höstväder. Kanske är det bara så att man längtar efter en härlig filt, en kopp the o en rolig film då… och inte plugg halva dagen o träning andra halvan.

     

    Men allt som allt har jag haft en bra träningsvecka:

    Måndag –sprang 2km, kanske inte så mkt träning men det var skönt för motivationen att springa ”dubbla sträckan” och känna att det går framåt. Överhuvudtaget härligt att snöra på sig skorna.

    Tisdag –Pump 45 min. kl. 6:45 och Afro på kvällen.

    Onsdag – Sinnessjuk träningsvärk och tandvärk och huvudvärk, ynklig.

    Torsdag- Förbränningsspinnig 75 min.

    Fredag- Rask promenix i Skrylle på 3 km, sprang sedan väl uppvärmd 3km slingan och det gick bra, förutom extrem smärta i lilltån, någon som känner igen det?

    Söndag – Tog Blixten (min fina racer) till Malmö 40 km.

     

    Jag längtar så efter att få fortsätta springa när jag väl kommit igång, det är ju ändå det jag tycker allra bäst om förutom inlines. Men jag ska ta det lugnt! 3km, var kanske i längsta laget men det har känts bra efteråt, jag har klart känt av det, men inte haft ont, snarare som träningsvärk och det kan ju inte vara dåligt.

     

    Men som mamma säger: tillräckligt bra räcker!

    Jag ska inte slita sönder mig precis i början och tappa allt, det räcker att kämpa lagom…

     

    Kram på er och jag väntar spänt på din uppdatering om helgens lopp MImmson!!!

  • Sara 23.09.2009 No Comments

     

    Jag har träningsvärk!

    BIG TIME!

    Pump o mitt livs första Afro igår –tror det är något för dig Eva om din rygg pallar det, jag kan knappt kissa än mindre göra nummer två –hela torson är invalidiserad…

    Ikväll ställde jag in spump –det blev öl o idol med Karin –skål för det o hoppas jag kommer ur sängen imorgon… önska mig lycka till –det lär behövas!

  • Mimmie 21.09.2009 3 Comments

    Fytusan va duktiga ni är Sara och Eva!

    Får lite ångest nu när jag sitter och läser deras summeringar av veckan som gått…jag ligger efter.
    Men det är inte lätt jämt att få tiden att räcka till. Jag har praktik och skolarbete upp över öronen. Så min träningsvecka har vart inte helt, men nästan obefintlig. Det har mer bestått av praktik med uppstigning 06 och hemkomst 18 och efter det lite skolarbete, jag älskar livet som student. Sen så bar det av till Norge igen i fredags och hemkomst igår, men då blev det iaf lite fjällvandring, lite rörelse iaf.
    Men jag tar det lugnt…igen stress, jag kommer igen. Om jag inte är död efter helgens lopp som kommer bli en mardröm med tanke på hur otränad jag är. Men vad säger man, skam den som ger sig.
    Jaja, om några veckor när jag återvänt till Norge ska det bli ordning på tillvaron, det ska jag se till! Först ska det bara klaras av 2 v praktik till, massvis med uppgifter kring det, en tur till England på hospice och sen går flytten åter igen till Norge. Glömde jag säga att jag ska hinna packa ner lägenheten innan England?;)
    Well, tränar gör jag inte…men rör på mig, det gör jag! :D

    //Mimmie

  • Sara 21.09.2009 1 Comment

     

    Motivationen är fortfarande på topp, även om jag precis fick en lite dipp efter en tur i stadsparken med ont i vaden efter enbart 2 km.

    Vacka 3 var jag för förkyld för att kunna träna så det var ju inte så bra. Det höll sig kvar en bra bit in i vecka 4 varför träningen legat på låg nivå.

     

    Vecka 4 får väl ändå räknas som okej med tanke på allt annat den här veckan…

    Måndag –vila efter förkylning

    Tisdag –kort runda på cykeln 17km, + 1 km i stadsparken.

    Onsdag -10 km rullskidor

    Torsdag -Power yoga

    Fredag -Inlines + 1 km i stadsparken

    Lördag –vila –var i Kalmar och på Öland

    Söndag –vila, eller räknas burkbärande från Bordershop?

     

  • Eva, Träning 20.09.2009 No Comments

    Sista veckorna har det varit mycket på jobbet, i alla fall i början på veckorna och denna veckan var det inget undantag. Hann trots detta med ett pilatespass på måndagskvällen, på tisdagen blev det bara en kort promenad med hundarna på lunchen (vilken lyx att kunna ha med dem på jobbet), på onsdagen kändes det inte så bra i min nacke men jag åkte iväg till boxen ändå bara för att upptäcka att det var så få där så det blev inställt. Men eftersom jag är ”så snäll” så ställde jag ju upp för Annelie (ledaren) så att hon (och därmed också jag) fick boxas i en timme, själva. Torsdagen bestod av jobb från 7 till 18 och sen är i alla fall jag för trött för att träna, men 6 km med hundarna blev det.

    Så kom då äntligen fredagen, då jag bara har tre timmars arbetstid och detta på hemmaplan, solen sken från en molnfri himmel och det var härligt varmt. Vilken är då den första tanke som slår en…ja, naturligtvis…en runda på rullskidor. Då det gick bra förra veckan så kände jag att jag ville utöka tiden lite mer den här gången, jag har läst någonstans att man ska börja med distansträningen, så då är det väl bara att öka på då. Jag var fruktansvärt stel och öm i axlar och nacke men bestämde mig för att ge mig iväg  ändå, mycket sämre kunde det inte bli i alla fall, och tro det eller ej men det blev mycket bättre, spänningarna släppte nästan helt. 24 km blev det den här gången, och det kändes riktigt bra, en vurpa blev det dock med en skrapad armbåge (jag hade skydd) och en liten repa på glasögonen som följd.

    Dagen efter kändes det också bra även om jag kunde konstatera att stakandet ger bra träning för både axlar och triceps. Lördagmorgonen gav jag mig iväg till ett pass i Örnahallen med crosstrainer, coreträning och simning, ca en halvtimme av varje, de morgnarna är jättesköna, man mår så bra efteråt. Simningen är dessutom perfekt om man som jag var lite lagom stel i axlar och triceps.

    Och så slutligen idag då, solen sken även denna dag och cyklen som fått stå still i fjorton dag fick komma fram, min fina, fina racercykel. Drygt 18 grader innebär enbart cykelbyxor och kortärmad tröja och det var perfekt i drygt två mil, sedan började det regna och temperaturen sjönk drastiskt, fy sjutton vad musklerna blir stela när de blir blöta och kalla, och vad fort det går. Som väl var så slutade det att regna efter en 5-6 km och sista biten hem kändes det bra, men jag var kall större delen av kvällen sedan, tinade knappt upp under pilatespasset ens. 37 km på cykel blev det och sammanfattningsvis blev det ju en ok träningsvecka i alla fall. Men jag skulle vilja ha in ett styrkepass i veckan med, förhoppningsvis  kommer tisdagarna att bli lite lugnare framöver.

    Lev väl och kram på er alla!

  • Sara 16.09.2009 1 Comment

    Är fortfarande lite förkyld, ont i halsen, men känner mig inte jätteplågad…
    Strålande sol och torr luft -jag kan ju inte låta dagen passera utan att uttnyttja det! Snart är det kallt o vinter och då blir det halt o då kan jag inte åka rullskidor -dessutom är veckans uppgift benbrott och hur ben utvecklas från embryostadie till gammal gumma, och med tanke på att jag ännu inte köpt nya knäskydd ansåg jag att det var bäst att åka innan jag får veta hur illa det är… såja där har ni min förklaring =)

    Jag får nog säga att det gick bra!
    Åkte en mil, det var vingligt, det gick inte fort… det tog lite drygt en timme. Men jag har inte ont någonstans fast jag inte hittar mina handskar… förrutom i fötterna. Pjäxorna sitter perfekt och jag är så lycklig att jag får låna dem. Pål är BÄST! Men jag har börjat inse att stället man får ont på när man åker skidor är ovansidan av foten, precis över intermediate cuneiform och den andra metarsalen (som sagt jag pluggar ben den här veckan) -AJ!

    Och ju mer ont det gör där -desto mindre kan man kröka foten runt skidan och desto mer vingligt och desto saktare går det! Hoppas jag lär mig en bättre teknik, eller plötsligt skaffar mycket bättre balans!

    Men det är kul, oavsett hur dum man känner sig när man går igenom centrum med skidor, eller hur rolig man nog ser ut varje gång skidorna kommer för tätt ihop eller för brett isär…

    1 mil avklarad, jag slår vad om att jag kan klara 9mil i mars på riktiga skidor om bara vädrets makter är på min sida. Påls beskrivning av vasaloppet helt utan spår och med ett islager överst lät inte jättepositivt… Men det känns som att det är lättare att åka riktiga skidor -är det det? jag vet inte om det är för att man är närmre marken och inte behöver använda all koncentration till balans eller vad det är som ger mig den känslan… men jag hoppas att jag har rätt!
    Colting säger att det är lättare  -han är min idol ;)

    Att träna på till nästa gång, stå på tå på ett ben och gör något annat samtidigt =) Eller ja tekniken -utan ont på foten -skulle jag ha åkt dubbla sträckan idag… om så bara för att slippa en timmes plugg i detta ljuva väder!

    Kram på er!

  • ..jobbigt!
    Ur form!
    Minst sagt…
    Herregud som jag har jobbat den senaste tiden och nu är det praktik från 07:30 till 17:00 på kvällarna. Tid-ge mig! Ork-ge mig ännu mer!
    Om knappt två veckor ska jag dessutom ut och köra lidingöhalvan, det kan bli intressant.
    Men det är väl inget annat alternativ än att gå ut och njuta av kvällssolen i en joggtur? En joggtur i skogen dessutom är inte så dumt…sen hem och plugga lite. Inte så dumt, inte dumt alls vid närmare eftertanke.
    Nu. Ut Mimmson!

    //Mimmie

  • Eva, Träning 11.09.2009 4 Comments

    Nä, det gör de inte.  Men helt klart är det lite spännande att åka rullskidor på en 90-väg. Närmare bestämt på vägen mellan Torup och Falkenberg. När jag kör inlines åker jag alltid på höger sida av vägen men då det inte går lika fort på rullskidor samtidigt som jag är lite mer osäker känns det bättre att möta trafiken än att den kommer bakifrån. Man märker ganska snabbt att det finns olika sorters bilister.

    Det finns ”den äldre mannen i Volvo” som verkar tro att den räfflade mittlinjen inte är bra för bilen eller kanske att man inte får köra på den, fördelen med honom är dock att han saktar ner farten när han kör förbi. Sedan finns det ”den medelålders mannen” han kan även vara något yngre, han kör inte gärna över mittlinjen han heller men han tycker inte det finns någon anledning att sakta ner farten, verkar snarare tycka att det är jag som ska hoppa ut i vägrenen ”är hon nu så puckad så att hon är ute och kör skidor vid den här årstiden får hon skylla sig själv”. Därefter kommer ”den unge killen” han verkar se mig som ett kul hinder vilket innebär att han kör väldigt nära för att sedan göra en snabb undanmanöver när man tror att man strax kommer att bli påkörd.

    Husvagnsägare, liksom bilar med släp är också lite rädda för mittlinjen, vilket känns lite jobbigare än med andra bilar, för ibland verkar det som om de glömt att de har något som släpar efter bilen. Kommer det sedan bilar efter dem så upptäcker inte de bilisterna att man finns där  förrän de är precis i höjd med en  ”Oj där kom visst något”. Sedan har vi  lastbilschaufförerna där det i stort sett finns samma tendenser som ovan, alltså väldigt blandat.

    Men kvinnorna då!? Ja saken är den att det inte kom så många kvinnor men faktum är att de jag såg gav mig utrymme på vägen.

    Generaliseringar, javisst! Men lite kul är det! Faktum är att det går ganska bra att ta sig fram i trafiken även om jag stundtals funderar över om jag är riktigt klok. Träningen i sig gick riktigt bra, jag börjar känna mig betydligt säkrare på skidorna, tekniken förbättras och vingligheten minskar. Hann köra 19 km på lite drygt 1,5 timme innan jag mötte Rolf på väg hem från jobbet och fick skjuts hem, med tanke på att jag ibland fick stå stilla för att hålla mig undan från trafiken känns det helt ok. Fördelen med att åka och möta Rolf på vägen är att jag kan bestämma mig för hur lång tid jag ska åka och sedan får det bli så långt det blir.

    När jag kom hem blev det en rask promenad med hundarna med inslag av träning såsom dips och ”smala” armhävningar på lågt broräcke. Utfall i uppförsbacke, armhävningar med fötterna på nedfallet träd, vanliga utfall, sidoutfall samt snabb baklängesgång i nedförsbacke. Men då tyckte Tarzan att matte började bli väl knäpp och det var väl väl att jag inte mötte någon för de hade troligen tyckt samma sak.

    Avslutade hemma med lite hantel- och skivstångsträning, därefter blev det tacos och TV. Ska bli spännande att se hur rumpan och övre delen av ryggen känns i morgon.

    Ha det bäst!

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu