Att göra en Klassiker…

 Hej å hå! 
Då var det dags att ge sig iväg. Jag var taggad och redo mentalt, men väldigt osäker på min form…Hade ju som sagt inte haft den tid jag önskat till att träna. Men där stod jag och det var bara att gilla läget och försöka ge järnet.Hade en plan att försöka ligga på 80%MAP de första 5-6 km för att känna av formen. Det gick sådär,efter 2 km hade jag en puls på 85%MAP. Om det beror på att jag har något i kroppen det vet jag inte, jag tror att det lika gärna kan berott på att jag i nuläget är välidigt stressad för kroppen kändes pigg.Så runt 5 km hade jag gott mod, då sprang jag faktiskt och log för mig själv, njöt av väder, härlig banaoch påhejjande publik. Dock höll jag tillbaka lite, kroppen ville iväg men förståndet sa att jag skulle
hålla igen någon km till för att sen öka och maxa sista 5 km. Planen sprack redan vid 7 km, då börja höften krångla. Ont ont ont…Jag fick surt känna hur det straffar en att ringa och avboka sjukgymnasttid för att man inte hade riktigt med tid i veckan. Men skam den som ger sig,

varvade faktiskt lite gång på hård asfalt med löpning ca 1km sen provade jag igen med löpning. Det gick sisådär men efter någon km så släppte det hyffsat och jag fick okej tempo igen, men det var tungt och någonstans här trampa jag ävensnett, vilket iof inte kändes under loppet.Sen när det var ca 3km kvar så var det som jag fick en ny energikick för då börja det flyta igen och då var det bara att satsa med tanken att det bär eller brister! Det bar=)
Tiden var inte så mycket att skryta med, men jag kom runt iaf vilket även var mitt officiella mål.
Dock var det inofficiella målet under 1:40…
Så då känns ju slutresultatet 1:41:31 sisådär!
Så summa sumarum: Ett genomfört lopp, en stukad fot, lärt sig att man ska gå till sjukgymnastenoch massor med energi inför Klassikern!!

 Men ja, trots att man inte är supernöjd så fick jag ju iaf en medalj och jag har genomfört Klassikerhalvan!
Så jag får baskemej klappa mig själv på axeln och vara lite nöjd iaf!!:D

 //Mimmie