Cykeln är servad och fungerar igen efter en dryg veckas ilska, skrammel och oduglighet, dessutom är tentan över! Äntligen skulle jag hinna med lite cykling.
Jag började i onsdags och det var så fruktansvärt tungt att mina planlagda 6mil bara blev 2,6. Inte kunde jag ha tappat all kondis på en vecka utan cykling? Panikkänsla i kroppen, mindre än 2 veckor till den stora prövningen.
Men nej, det var nog snarare så att jag åkte på en lätt förkylning efter tentan i kombination med mycket pollen i luften den dagen. Tentan var för övrigt något av det jobbigaste jag någonsin upplevt, alla kategorier. Jag har varit så utmattad i flera dagar att jag inte ens kom ihåg min pappas telefonnummer, inte kunde se vem som gick framför mig eftersom allt var så suddigt, inte kunde räkna ut att jag skulle ha 75g smör om jag skulle baka 1,5 sats muffins. Jag var helt totalt slutkörd.
Men jag börjar repa mig…
Igår blåste det 9m/s och regnade, jag vågade inte ge mig ut ensam i de kastvindarna. Ikväll ska det bli 13m/s och likaså imorgon och på söndag. På måndag börjar jag jobba och det är långa dagar och mycket att lära sig på ett nytt jobb. Slutar inte förrän torsdagskväll –jag kanske kan få komma hem till Rydö då?
Så all den där cyklingen jag skulle göra lär inte bli av och enda gången jag har möjlighet att hinna ett lite längre pass var i morse och därför tänkte jag cykla 10mil.
Men vi hade ingen lämplig mat att ta med på cykeln så jag stack utan.
Nästan vindstilla men tät dimma.
Började med att cykla genom Lund, det tar en jäkla tid då man hela tiden måste hålla utkik och ta det försiktigt i alla korsningar (och glöm inte kullerstenen). Bestämde mig för att cykla till Malmö och plötsligt slutade det droppa från himlen och började regna. 13 grader varmt och regn och jag som bara hade cyklat 11km och inte hade några regnkläder eller skydd för mobilen. En massa småbyar ligger längs cykelvägen till Malmö och givetvis går vägen rakt igenom deras ”centrum”. In i Malmö, via Rosengård, Bulltofta och allt vad det hette… kände mig lite vilse efter ett tag och tänkte köra lite nordost… ville gärna hamna i Staffanstorp. Plötsligt ser jag en skylt dit efter mycket letande. Jag följde den. Vägarbeten. Gröna skyltar… dåligt tecken. Snabba bilar. Helvete. Jag är på en motorväg. Men det såg ju ut som att cykelvägen skulle gå jämte –det gjorde den inte. Bestämde mig för att köra mot trafiken för att ta mig ner igen.
Hittade lite andra vägar och en skylt mot Esarp, körde ditåt. Hittade någon till Vellinge? Körde dit, hittade någon till Genarp, körde dit hittade en skylt till Kyrkheddige –och där har jag varit förr! Yes. Därifrån hittar jag till Staffanstorp. Körde dit, hittade Willys. Hoppade av cykeln och tog den med mig in (!) och bad om en påse och lite papper till min något blöta telefon.
Väl på cykeln igen mot Lund känns det bra efter micropausen. I sisådär 5 minuter. Sedan tar det stopp. Smärta i låren, för hög växel för länge, för mycket mjölksyra och förmodligen lågt glykogenförråd. Ingen plånbok med mig och inga möjligheter till socker. Cyklade från södra Lund till Norra, vilket är uppförbacke hela vägen i ca 4-5km och bestämde mig för att det fick vara bra för idag. Kall och blöt, lite besviken för att jag inte tog 10… men fan 87km är rätt bra det också!
På Vätternrundan om en vecka vet jag att jag ska börja fylla på förråden innan jag cyklat 8mil i ösregn =). Och jag vet att min craft-jacka faktiskt är ganska bra även när den är blöt…
Kram på er
Kommentera